Mobilisera in i kaklet

Varje dag nya mätningar, nya analyser om med- eller motvind. I stället för politikens innehåll dominera den kortsiktiga dagsformen. Det skymmer de stora värderings- och ideologiska frågorna.

Opinionsmätningar får en styrande roll. Väljare som är osäkra rycks gärna med och vill tillhöra det block som pekas ut som vinnare. I veckan kom en undersökning som gör gällande att en majoritet av väljarna inte tror på ett regeringsskifte.

Jaså! De nära 800 000 som ännu inte bestämt sig – räknas inte de längre? Sanningen är ju att valet vinns av det block som lyckas mobilisera bäst.

Mona Sahlin måste med fakta och tydliga ideologiska argument motivera soffliggarna att rösta och de osäkra att inse vikten av att byta regering.

Sverige är på väg att klyvas regionalt och mänskligt. Den borgerliga alliansregeringen har gynnat dem som bor i de rika områdena. De har fått de stora skattesänkningarna och tjänat på villaskatten.

Ytterst handlar det om gammal högerideologi, att rika är smarta och om de bara får mer blir andra också glada. Reinfeldt är inte en regering för de som bor utanför Stockholm.

Men hur fångar de många opinionsmätningarna in tendenser och stämningar utanför tullarna? Hur stort är frågeunderlaget och bortfallet där? Alltför sällan diskuteras mätningarnas kvalitet, dess mening, omfattning och hur frågorna ställs.

Opinionsinstituten är kommersiella företag som ska tjäna pengar. Frågor om politiska sympatier vävs ofta samman med ett batterier beställda frågor av rent kommersiellt slag, och som ska få oss att välja en viss tandkräm, försäkringsbolag eller huslarm.

Med så många osäkra väljare och odiskuterade frågor är det därför betänkligt att påstå att valet redan är avgjort.

Bertil Torekull, tidigare chefredaktör för moderata Svenska Dagbladet och Östgöta Correspondenten, är ett bevis på de strömningar och personliga åsiktsbyten som pågår i väljarkåren ute i landet.

Denne gediget borgerliga person och opinionsbildare är bosatt på Österlen och har ett brinnande intresse för energi- och miljöfrågor.

Torekull har bestämt sig för att byta sida och personrösta med den rödgröna alliansen och skriver i Expressen: ”Vad än Sifo säger väntar ingen jordskredsseger för något block”.

Torekull är trött på blockpolitikens låsningar och ser hellre till en kandidats personliga engagemang, självtänkande och drivkraft än en partifålla.

I valrörelsen uppträder han tillsammans med miljöpartiets Gustav Fridolin, som vunnit hans röst som en fritt tänkande individ i de stora överlevnadsfrågorna.

Om Mona Sahlin skriver Torekull ”det finns ingen orsak tro att hon skulle känna mindre ansvar för vårt land än Fredrik Reinfeldt, redan delvis smittad av den blockneutrala uppblåshet som Göran Persson led av”.

Hur många fler tänker och resonerar som Bertil Torekull? Hur många centerpartister är likt Solveig Ternström på väg att lämna Maud Olofsson sedan centerledaren kommit ut som reaktorkramare?

Frågor, frågor som inte de många opinionsinstituten kommer åt med sina snabba dagsundersökningar.

Sverige behöver en ny, lyssnande och lyhörd regering som tror på landet och på dess människor. Inte likt Reinfeldts som misstror och klämmer åt arbetslösa, cancersjuka och sköra grupper.

Det är sexton dagar kvar till valet. Mobilisering in kaklet gäller. Allt är en öppen fråga. Vad än de kommersiella opinionsinstituten påstår.