Haven är ingen soptipp

Oljekatastrofen orsakade stora skador på växt- och djurlivet i och runt golfen. Viktiga strand- och havsmiljöer förstördes och saneringsarbetet blev mycket besvärligt. BP beräknar de totala kostnaderna för olyckan till 250 miljarder kronor, och strider nu med oljeservicebolaget Halliburton om vem som ska betala notan.

Intresset för djuphavsborrning avtog dock inte efter olyckan, och Vita huset har beviljat en rad tillstånd för nya plattformar i Mexikanska golfen. Minnet är kort, och kostnaderna för eventuella olyckor ser inte ut att avskräcka oljebolagen.

Olyckan med Deepwater Horizon var en exceptionell händelse som fick mycket uppmärksamhet. Men det pågår ständigt en mänskligt orsakad oljekatastrof i världens alla hav.

Varje år beräknas över 6,5 miljoner ton plastavfall dumpas i haven. Det är en långsam och medveten förstörelse av vattnet och alla de växter och djur som lever i haven.

Plast är en råoljeprodukt som är mycket svår att bryta ned. Det som händer är att plasten piskas sönder av strömmar och vågor till små partiklar. I nordöstra Stilla havet har mängden plastpartiklar ökat hundra gånger de senaste 40 åren.

I Atlanten och Stilla havet flyter större öar av plastsopor runt. Den största plastvirveln utanför Hawaii är större än den amerikanska delstaten Texas.

Konsekvenserna är tydliga och skrämmande. Över en miljon sjöfåglar och hundratusen marina däggdjur och sköldpaddor dör varje år efter att ha ätit eller fastnat i plastavfall. 98 procent av alla obducerade stormfåglar har plast i magen.

Konsekvenserna under ytan är svåra att överblicka, men de kan mycket väl bli ödesdigra. All plast flyter inte. 70 procent sjunker och fiskar kan uppfatta de mikroskopiska plastbitarna som växtplankton. Det kan rubba hela den ekologiska balansen i haven och hota flera arters överlevnad.

Havsbottnar med plastavfall är omöjliga att sanera. Att städa vikar och stränder från plastprodukter är möjligt, men det kostar mycket pengar. Projektet Attraktiv kust i Bohuslän räknar med att nedskräpningen enbart längs den korta kuststräckan kostar 10-12 miljoner kronor om året.

Det borde bli mer lönsamt att återvinna plasten så att den inte av lättja hamnar i vattnet. Det är dumt att kasta pengar i sjön, oavsett om du bor i Bombay eller Borlänge.

För medvetna svenskar borde det inte vara något problem alls att stoppa den pågående oljekatastrofen. Det handlar bara om sunt förnuft. Släng plasten i närmsta återvinningsstation och bidra till att rädda världshaven.