Utmaning att gå från tillväxtvägen

Och hur har det gått med några av de viktigaste mätarna på samhällets välfärd såsom skola, omsorg och arbetsmarknad? Trots hög tillväxt är det snarare nedskärningar än förbättringar som utmärkt de senaste decennierna.

Vi ser hur det ekonomiska systemet knakar i fogarna runt om i världen sedan finanskrisen 2008. Det finns goda skäl att fundera på hur den ständiga jakten på tillväxt som samhällets överordnade mål egentligen påverkar oss, och hur alternativen ser ut.

En mycket kritisk fråga för den fortsatta ekonomiska tillväxten är kopplingen till den globala uppvärmningen. Enligt Långtidsutredningen 2008 så bedöms de svenska utsläppen av koldioxid öka med 13 procent fram till 2030 till följd av ökad energianvändning. För att nå IPCC:s utsläppsmål om maximalt två graders uppvärmning skulle den globala energianvändningen per BNP-enhet behöva minska fem till tio gånger fortare än vad som för närvarande sker.

Av rättviseskäl bör länder som i dag har relativt höga koldioxidutsläpp, exempelvis Sverige, minska energianvändningen betydligt snabbare. Att åstadkomma detta i en växande ekonomi ter sig mycket svårt om ens möjligt.

Den gröna tankesmedjan Cogito har nyligen presenterat ett alternativt scenario för den svenska ekonomin under de kommande 30 åren, med utgångspunkt i den nationalekonomiska verkligheten. Enligt denna modell kan viktiga mål som låg arbetslöshet och sunda statsfinanser i Sverige uppnås med låg eller ingen ekonomisk tillväxt, och med betydligt lägre miljöpåverkan från produktion och konsumtion.

Viktiga förutsättningar för att detta ska vara möjligt är en övergripande arbetstidsförkortning och minskade investeringar i materiell produktion. Enligt modellen kommer också ett något högre skatteuttag att krävas för att klara välfärdens finansiering.

Det bör dock framhållas att en rad samhällsstrukturer i det rådande systemet har ekonomisk tillväxt inbyggda som en förutsättning. Tillväxten spelar exempelvis en fundamental roll i den finansiella sektorn som bygger på att sparare och investerare ställer sitt kapital till förfogande för att erhålla avkastning.

Om tillväxtagendan skulle överges i ett enskilt land är risken stor att investerare skulle flytta sitt kapital utomlands. Bättre kännedom om dessa förutsättningar är avgörande för att kunna anpassa ekonomin till en situation när tillväxten inte längre är möjlig.

Det råder ingen tvekan om att den ekonomiska tillväxten historiskt har fört mycket gott med sig i Sverige och i många andra länder. Tillväxten är också fortfarande nödvändig för att möjliggöra ett bättre liv för världens fattigaste.

Men i västvärlden är ekonomiskt tillväxt inte längre lösningen. Här är det i stället hög tid att påbörja utformandet av en ny ekonomisk modell, som förmår tillfredsställa en förbättrad välfärd utan att samtidigt ställa krav på ökande resursanvändning och materiell konsumtion. Det är sannolikt vår tids största utmaning.

Tekn dr., miljöforskare, tidigare talesperson för Klimataktion, rapportförfattare till Ekonomi utan tillväxt – ett svenskt perspektiv (Cogito). Föreläser på lördag kl 13.30 i Café Gjuteriet i Karlstad.

Mikael Malmaeus

Tekn dr., miljöforskare, tidigare talesperson för Klimataktion, rapportförfattare till Ekonomi utan tillväxt – ett svenskt perspektiv (Cogito). Föreläser på lördag kl 13.30 i Café Gjuteriet i Karlstad.