Toppkandidater tror på lågt valdeltagande den 7 juni

I valet representerar de tolv politikerna olika partier, men väl invalda i parlamentet kommer de i mycket högre grad än en riksdagsledamot att representera sig själva.
De partipiskor som emellanåt viner i riksdagen är betydligt ovanligare i Bryssel och Strasbourg, där EU-parlamentet möts.
I stället kan EU-parlamentarikern, i mån av inflytande, söka sig till sakpolitiska utskott som passar de egna politiska intresseområdena – och om de är framgångsrika i sådana utskott utöva betydligt mer makt än riksdagspolitikern.
TT ställde därför några enkät­frågor till huvudkandidaterna:
1. Vilka frågor vill du helst engagera dig i om du blir vald till EU-parlamentet?
2. Vilken fråga tror du blir viktigast i den svenska valrörelsen?
3. Hur stort tror du valdeltagandet blir?
4. Lönen för parlamentarikerna höjs kraftigt. Tänker du behålla pengarna, eller skänka dem till något ändamål? I så fall vilket?
Så här lyder svaren:

Marita Ulvskog (S) 57 år, journalist, Solna
1. Att EU:s budget används till investeringar i jobb, mot lönedumpning. Stänga skatteflyktsparadisen. Mediefrågor, integritetsfrågor, utrikesfrågor.
2. Investera eller svälta sig ur krisen.
3. Jag hoppas på minst 40 procent.
4. Vi har lagt ett förslag i den svenska riksdagen om att alla EU-parlamentariker ska betala svensk skatt också på sin kostnadsersättning. Regeringen Reinfeldt har sagt nej. I sista hand kan man tänka sig att samla pengar i en fond som bekostar studieresor för olika folkrörelser till parlamentet. Det blir det upp till den nya S-gruppen i parlamentet att diskutera och besluta om.

Gunnar Hökmark (M) 56 år, civilekonom, Stockholm
1. Allra viktigast nu är kampen mot protektionismen.
2. Jobben, den ekonomiska krisen.
3. Högre än förra gången.
4. Jag överlåter åt andra att bestämma arvodets storlek.



Lena Ek (C) 52 år, folkrätts­jurist, Gryt
1. Jag kommer att ägna mig mest åt klimat och mat, energi, miljö, små och medelstora företag och jämställdhet.
2. Miljö, klimat, öppenhet, integritet, fri rörlighet och finanskrisen.
3. Högre än förra gången, men fortfarande för lågt.
4. Totalt felställd fråga! Regeringarna har i decennier förhandlat fram ett system som ska vara bättre än det nuvarande. Lika lön för lika arbete för oss oavsett vilket land vi kommer i från. I dag har italienska ledamöter över 140 000 per månad och baltiska ledamöter runt 10 000. Totalt fel!. Innebär lågkonjunkturen att vi ska säga nej till ett system med lika lön och krav på kvitto? Absolut inte!
Ek säger sig klimatkompensera och skänka pengar privat, och delar i dag kostnadsersättningen från parlamentet med sitt parti.

Marit Paulsen (FP) 69 år, författare, Yttermalung
1. En stor utmaning är att göra något åt EU:s orättvisa jordbrukspolitik. Jag kommer också att jobba hårt för att EU:s veterinärkontor på Irland ska få kraftigt ökade resurser.
2. Finanskrisen och klimatkrisen.
3. Det är min stora förhoppning att vi ska nå upp till 50 procent, men jag tror det blir svårt.
4. Vilka organisationer jag ger bidrag till anser jag vara en privatsak.

Eva-Britt Svensson (V) 62 år, kansli­sekreterare, Växjö
1. Jag vill gärna fortsätta att vara en stark röst för kvinnors rättigheter i utskottet för jämställdhet som jag i dag är vice ordförande i. Vill också gärna fortsätta som ledamot i inre marknadsutskottet.
2. Hur vi kan lösa problemen som uppstått med den svenska arbetsmarknadsmodellen efter Vaxholm-, Rüffert- och Luxemburg-domarna, och det så kallade sjukvårdsdirektivet. Jag tror också att debatten kommer att handla mycket om vad som är/bör vara EU:s kompetens, och vad som är/bör vara nationell kompetens.
3. Jag tror att vi kommer i alla fall att öka något, kanske 45 procent.
4. Jag har arbetat som parlamentariker i snart fem år och har hela tiden levt på samma lön som jag hade tidigare i mitt arbete i offentlig sektor. Kommer att fortsätta att skänka bort cirka 550 000 kronor om året.

Ella Bohlin (KD) 30 år, konsult, Vallentuna
1. Jag vill arbeta mot människohandel, verka för att brotten utreds gemensamt och med samordnad handläggning länderna emellan. Jag vill också bilda opinion för att sexköp inte ska vara tillåtet i EU, och vill se en mer ansvarsfull alkoholpolitik med sänkta införselkvoter och minimisskatt.
2. Ekonomin och jobben. Lågkonjunkturen har på allvar kopplat greppet över Europa och slår hårt mot både företag, banker och enskilda. Det är naturligt att i kristider oroar sig människor över dessa frågor.
3. Jag tror att det landar på mellan 35 och 40 procent.
4. Jag har kritiserat lönehöjningen öppet och ställt frågan till de andra parlamentarikerna. Jag tycker det är svårt att motivera höjningen med tanke på den lågkonjunktur vi befinner oss i. Jag är beredd att skänka en del av min lön till organisationer som arbetar mot människohandel.

Stefan Kihlberg (L) 63 år, företagare, Göteborg
1. Demokratiseringen av EU. Full insyn, transparens och öppenhet med offentlighetsprincip modell Sverige. Alla beslutsfattare ska kunna avkrävas ansvar. Alla lobbyister ska vara registrerade. Röstregistrering på alla beslut.
2. Jag hoppas att det blir demokratiseringen av EU, men jag fruktar att det blir som det brukar, det vill säga en mängd stora och små frågor som inte hör hemma i EU!
3. Libertas ska göra allt vi kan för att höja det till långt över femtio procent, men det blir en utmaning. De etablerade partierna tycks vara nöjda med 38 procent, även om de säger att det bekymrar dem.
4. Höjningarna är orimliga och oförsvarliga. Jag tänker bara behålla en rimlig del och skänka resten till Läkare utan gränser.

Carl Schlyter (MP) 41 år, EU-parlamentariker,  Linköping
1. Klimat, mat/djur, miljö och skydd av integritet. En bubblare som kommer att bli viktig är nanoteknik.
2. Klimat, mat och ekonomisk kris.
3. 42,8 procent.
4. Höjningen går huvudsakligen till partiet (2/3) men en tredjedel går till välgörenhet. Jag har dock undersökt möjligheten att behålla lägre lön.

Gudrun Schyman (FI) 60 år, social­arbetare,
Simrishamn
1. Jag vill föra in en ny politiskt ideologisk utgångspunkt för hela det politiska arbetet. De partier som sitter där nu har klasskonflikten som utgångspunkt. Inom FI har vi kön och konflikterna utifrån könsmaktsordningen som utgångspunkt. Att bryta mansdominansen i EU:s institutioner blir också viktigt.
2. Klimatfrågorna och den ekonomiska situationen kopplat till jobben.
3. Jag hoppas det segar sig upp till i alla fall 50 procent.
4. Eftersom jag representerar en politisk organisation som varken har pengar eller personal kommer pengar självklart att gå dit. Jag kommer förmodligen också att samarbeta med nationellt baserade organisationer i medlemsländerna och alltså använda en del pengar där, men vilka de är vet jag ännu inte.

Christian Engström (PP) 49 år, IT-konsult, Nacka
1. Friheten på internet, och att göra EU mer öppet och demokratiskt.
2. Friheten på internet (Ipred, Acta, Storebrorssamhället).
3. En bra bit över 40 procent, med en särskilt tydlig uppgång i åldersgruppen 18 till 29.
4. Jag har tänkt att ge tio procent av lönen till piratrörelsen.

Sören Wibe (JL) 62 år, professor, Umeå
1. Försvara nationellt självbestämmande, och fortsätta Nils Lundgrens framgångsrika kamp mot fusk och slöseri genom en plats i budgetkontrollutskottet.
2. Jag tror ingenting. Det kan bli vad som helst, och troligen ett oöverskådligt virrvarr av frågor, men jag hoppas på frågan om överstatlighet kontra nationellt självbestämmande.
3. 32,1 procent.
4. Det som blir över en motsvarande svensk riksdagsmannalön kommer att skänkas bort, troligen till Junilistan.

Sven-Olof Sällström (SD) 40 år, butikschef, Östersund
1. Motståndet mot Lissabonfördraget. Arbetet för att stärka de nationella parlamentens makt och minska kommissionens, ministerrådets och EU-parlamentets makt.
2. Den ekonomiska och finansiella krisen, och EU:s oförmåga att hantera densamma.
3. Cirka 40 procent.
4. Jag kommer att behålla större delen för egen del, som min lön. Sverigedemokraterna kommer att få resten, att använda i arbetet för ett riksdagsinträde 2010.



”VIKTIGT ATT RÖSTA”, SÄGER VÄRMLANDS KÄNDISAR

Mattias Bärjed, Soundtrack Of Our Lives, Stockholm:
• Vad säger du om jag säger EU?
– Hmm... byråkrati. Byråkratiskt och omständigt, det är de första orden jag tänker på, och det speglar väl den uppfattning jag har om EU. Sedan tänker jag på de enorma EU-byggnaderna i Bryssel som jag åkt förbi när vi spelat i Belgien.
• Kommer du att rösta i Europaparlamentsvalet?
– Ja, absolut. Det är viktigt att engagera sig och påverka i den mån man kan, och jag har väl försökt följa vad som skrivs och sägs i olika media. Man får väl lägga rösten på den man tror mest på. Men rent allmänt är det jävligt svårt med politik. Politikerna snackar oftast i svart eller vitt och så ser ju inte världen ut.


Christer Sjögren, sångare, Hammarö:
• Vad säger du om jag säger EU?
– Ah, jag tänker på att jag fick röstkorten med posten häromdagen och att jag därför måste börja sätta mig in i de här frågorna på allvar. Jag avslutade nyligen min turné, och det har funnits annat att tänka på.
• Kommer du att rösta i Europaparlamentsvalet?
– Ja, det känns som en medborgerlig skyldighet att ta ställning. Oavsett vad man tycker om EU – och det finns verkligen både för- och nackdelar – handlar det om frågor som angår alla och envar. Då måste man engagera sig.


Marc Broos, konstnär, Östra Ämtervik:
• Vad säger du om jag säger EU?
– Jag tänker på globalisering och samarbete och att vi tillsammans måste komma överens och göra något vettigt av den här nya världen vi lever i. Då behövs det något sorts organ – som EU, kanske. Men jag skulle ännu hellre se ett VU, Världens Union.
• Kommer du att rösta i Europaparlamentsvalet?
– Ja, det är viktigt även om det kan kännas betydelselöst ibland. Jag medger gärna att jag är positivt inställd till EU, jag kommer ju från Holland som var med från början och vill se samarbetet som en garant för fred i Europa. Då är det också viktigt att vi som kan vara med och påverka gör det.


Sandra Dahlberg, artist, Hagfors:
• Vad säger du om jag säger EU?
– Bra i teorin, dåligt i praktiken. Det pratas en massa fina ord om samarbete och så vidare, men i verkligheten blir det mest skit och pannkaka. Det är byråkrati, konstiga regler och förbud i stället för att till exempel stärka det sociala skyddsnätet för folk. Ja, du hör säkert att jag inte är särskilt positivt inställd.
• Kommer du att rösta i Europaparlamentsvalet.
– Jag har inte bestämt mig än, men jag ska sätta mig in i frågorna i god tid innan och sen får vi se om det finns något vettigt parti eller kandidat. Men man ska tycka till, anser jag. Bättre att gå och blankrösta än att inte rösta alls.


Hanna Hellqvist, journalist, författare, Stockholm:
• Vad säger du om jag säger EU?
– Åååh! Den frågan var jag inte förberedd på. EU finns väl där undermedvetet hela tiden, men nu när det är val ska det väl upp till ytan. Vi måste ju leva med det. Jag var 14 år när Sverige gick med, och det spelar ingen som helst roll om jag tycker vi ska vara kvar eller ej.
• Kommer du att rösta i Europaparlamentsvalet?
– Ja, och jag har faktiskt redan funnit en bra kandidat. Har man möjlighet att göra sin röst hörd så ska man av princip göra det. Det är viktigt att få in folk som man kan lita på där nere.