Nya stenhårda reglerna gör fysiskt sjuka psykiskt sjuka

Redan i april i år reagerade den ”framtidsverkstadsgrupp” som de båda och ytterligare fyra personer med erfarenheter från området psykisk ohälsa deltog i.
Gruppen skrev en femsidig rapport som skickades till länets alla kommuner, områdescheferna inom Försäkringskassan, landstingsråden och divisionschefen inom psykiatrin i länet, Socialstyrelsen och socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.
I rapporten berättade gruppmedlemmarna om den frustration de kände i sina dagliga arbeten.
– Vi vill att omvärlden ska förstå vad som håller på att hända. Människor faller mellan stolarna. Arbetsförmedlingen får en ny kategori arbetssökande. Socialkontoren möter en ny grupp människor som inte längre har någon försörjning, Psykiatrin och vårdcentralerna utsätts för ett ökat patienttryck, skrev de.
Ingen av alla de som fått rapporten har hört av sig till gruppen.
– Det verkar som de inte förstår eller inte vill förstå, säger Ninna Lundin Söderlund och Christel Iversen. Samtidigt ser ju vi som arbetar med de här människorna att det bara blir värre och värre. Och då har vi ju inte ens nått mer än till den första kritiska punkten. Vi måste få beslutsfattarna att vakna!
Sedan de nya reglerna infördes 1 juli har det nu gått drygt 90 dagar.
Det innebär att arbetsgivaren åläggs att försöka omplacera dem som inte kunnat återgå till sitt vanliga arbete under dessa 90 dagar, men som Försäkringskassan ändå anser har viss arbetsförmåga.
Den som blir omplacerad måste ta anvisat arbete. Tackar man nej får man klara sig själv bäst det går.
– Men det finns ju även arbetsplatser där arbetsgivaren har mycket svårt att hitta omplaceringsmöjligheter, konstaterar Christel. Då får man ge sig ut på öppna arbetsmarknaden.
Mot de jobb som finns där ska eventuell arbetsförmåga mätas. Och reglerna är stentuffa, säger Ninna:
– Det räcker med att du kan lyfta höger arm så kan Försäkringskassan hävda att du har viss arbetsförmåga. Du kan ju lyfta en telefonlur, alltså kan du arbeta som säljare.
– Men en arbetsgivare ställer ju andra krav på en säljare än att hon ska kunna lyfta telefonluren. I teorin kan det låta bra, men vi måste väl ändå se till verkligheten!
– Det kommer att bli extra svårt att hitta arbeten åt den kategori vi talar om, alltså människor med psykisk ohälsa, neuropsykologiska diagnoser eller andra stora funktionshinder,
tillägger Christel.
– Hur ska de som knappt vågar träffa folk kunna tänka sig att arbeta som säljare?
• Många hävdar att det för några år sedan var för lätt att bli sjukskriven. Är det då inte rätt att man blir hårdare?
– Det kan finnas fall där det blev fel. Men man kan ändå inte betrakta folk som då ansågs sjuka som plötsligt tillfrisknade, påpekar Ninna.
– Man måste göra en realistisk bedömning från fall till fall. Många känner sig verkligen sjuka. De blir inte friska för att man flyttar deras namn från en kolumn till en annan. Det är lika galet som det är att flytta långtidssjuka till kolumnen förtidspensionärer och sedan påstå att ohälsotalen sjunkit.
Hon har redan mött en helt ny patientgrupp i sitt arbete.
– Det är människor som kommer till mig som psykolog, på remiss från distriktsläkare eller företagshälsovård. De har varit sjukskrivna på grund av fysisk sjukdom men Försäkringskassan säger nu nej till fortsatt sjukskrivning. De kan ha läkarintyg, till och med från specialist­läkare, men Försäkringskassans handläggare måste hålla sig till reglernas bokstav och får inte bevilja fortsatt sjukersättning.
– Att de här människorna är förtvivlade och desperata är inte alls konstigt. Det är en frisk reaktion på en orimlig situation. Följden blir sömnsvårigheter, depressioner och självmordstankar. Och det är inte få människor jag talar om! Jag möter dem varje dag, bara här i Filipstad!
Alla har heller inte förstått hur hårda reglerna för socialt bistånd är. Beskeden kan komma som en chock.
– Innan man får bistånd måste man först göra slut på alla egna pengar man har. Sedan måste man sälja allt som kan inbringa pengar. Hus, sommarstuga, bostadsrätt, bil – allt man kan göra sig av med. Först när man inte har något av leva av kan man få bistånd. Det är inte konstigt att folk mår jättedåligt!
En annan konsekvens av ny­påkommen eller varaktig psykisk ohälsa är ofta onormal trötthet, handlingsförlamning och stark oro, kanske ren vanmakt.
– Hur ska de orka ta tag i sin situation? Det går inte. De lägger i stället av helt, de struntar i allt, öppnar inte ens posten. De klarar inte att jaga handläggare eller söka arbete. De kanske inte har råd att ens skaffa en telefon!
– De som inför sådana här regler har uppenbarligen ingen aning om hur verkligheten ser ut, säger Christel.
Ändå är både hon och Ninna övertygade om att det de ser nu bara är början.
– Vem som helst av oss kan bli sjuk. Vi vill tro att det då finns skyddsnät som fångar upp oss, men så är det inte längre. Det är det berömda svenska folkhemmet som i rask takt håller på att raseras, säger Christel.
Ninna instämmer:
– När de sociala kostnaderna stiger så måste man ta pengar från skola, barnomsorg och äldrevård. När allt fler mår dåligt stiger sjukvårdskostnaderna. Jag tror inte beslutsfattarna har förstått vad detta i förlängningen kommer att kosta samhället.


REHABILITERINGSKEDJAN SOM GÄLLER FRÅN 1 JULI
Här är hållpunkterna i det som kallas rehabiliteringskedjan och som gäller för alla anställda efter 1 juli 2008.
Dag 1 – 90: Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter. Det är försäkringskassan som avgör om man kan anses klara arbetet eller inte.
Dag 91 – 180: Arbetsgivaren ska undersöka möjligheterna till omplacering inom företaget. Sjukpenning betalas nämligen ut endast om man inte kan utföra någon arbetsuppgift alls hos den nuvarande arbetsgivaren.
Dag 181 - 365: Sjukpenning betalas ut om man fortfarande inte kan utföra något arbete, men det är Försäkringskassan som avgör om man anses ha arbetsförmåga eller inte. Som arbetsförmåga räknas att man på något sätt skulle kunna utföra något slags arbete. Kommer Försäkringskassan fram till att det är så, då mister man rätten till sjukpenning. Endast om det med stor sannolikhet bedöms vara möjligt att återgå i arbete hos sin arbetsgivare före dag 365 kan man få prövningen av arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden uppskjuten.
Efter dag 365: Nu ska arbetsförmågan utan undantag bedömas i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden. Ålder, bostadsort, utbildning, yrke eller tidigare verksamhet saknar betydelse. En 63-årig byggnadsarbetare från Torsby måste alltså söka vårdjobb i Malmö, precis som en ensamstående mamma måste söka alla jobb som finns, överallt i landet. Även vikariat ska sökas.
• Får man inget jobb och saknar annan försörjning får man vända sig till kommunens socialtjänst. Innan man får pengar därifrån måste man dock först göra slut på sina sparpengar och dessutom göra sig av med allt som kan ge pengar – sommarstuga, bil etcetera.
• En varning är dessutom på plats! Det gäller att hålla ordning på var i rehabiliteringskedjan man befinner sig. Den som varit sjukskriven måste nämligen efter sjukskrivnings­tidens slut ha arbetat minst 90 dagar för att få börja om från dag 1 i kedjan.
Om personen i fråga exempelvis varit sjukskriven under tre månader och sedan bara orkar arbeta 30 dagar innan han sjukskrivs på nytt, är han tvungen att räkna med de redan avverkade tre sjukmånaderna.
Det innebär att han redan när sjukskrivning nummer två påbörjas befinner sig på dag 91 i kedjan och att arbetsgivaren omgående kan börja planera för omplacering inom företaget.
Nya regler för tidsbegränsad sjukersättning, för sjukersättning och för aktivitetsersättning gäller också. Kontakta Försäkringskassan för vidare information!

KÄLLA: ”Regeländringar i sjukförsäkringen - en sammanfattning.” En broschyr utgiven av försäkringskassan