Med band till det samiska
Kultur
Hon har visserligen en mamma från Västergötland, hennes man är en äkta nollåtta och hon bor i Karlstad sedan 22 år.
– Men jag är same här inne, säger Ann Skum Lindström och tar sig för bröstet.
Idag firas samernas nationaldag – åtminstone på papperet.
– Egentligen är det här med att fira speciella dagar ingen samisk tradition – vi firade varken jul eller födelsedagar, säger Ann.
Varför? Tja, kanske för att det var renarna som styrde allt, inte almanackan.
Sina första sex år bodde hon i fjällbygderna: egen stuga i renbeteslandet på somrarna, inhyrda i någon by under vinterhalvåret. Pappa var betydande renägare – men hur många renar han hade får man helt enkelt inte fråga om; sådan är regeln!
Men namnet Skum ger också en vink om något annat. Nils Nilsson Skum, 1872–1951, är en av de mest kända samiska konstnärerna, framför allt som tecknare men även som slöjdare och skulptur. Han var farfarsfars bror. Men Anns pappa Nickolaus var också en framstående konstnär – det framgår om inte annat av teckningarna, akvarellerna och linoleumsnitten på väggarna hos familjen Skum Lindström.
Så att Ann började studera på slöjdlinjen vid samernas folkhögskola i Jokkmokk direkt efter studenten är inget att undra över.
– Jag var duktig med händerna. Och bland samerna förr var det ganska viktigt att göra saker. Man tog helt enkelt tillvara allting från renarna; de var en källa till mycket mer än maten.
I skolan fick hon testa det mesta av sameslöjden. Men självklart skulle det resultera i skinnsömnad och bandvävning för hennes del.
– Det har alltid varit en väldigt traditionell uppdelning mellan mjuk- och hårdslöjd. Och jag tror fortfarande inte att så många tjejer håller på med hornslöjd. Silversmeder finns det i alla fall några kvinnliga nu, säger hon.
– Men om en kille skulle sy, skulle nog jag också… Nej, där är jag nog gammalmodig!
I alla år har Ann Skum Lindström fortsatt med sitt slöjdande. Hon gör väskor, tofflor, tavlor, hårspännen, diadem – men framför allt förstås armbanden med de vackra tenntrådsbroderierna. Som inte bara är vackra utan också berättar om samernas kultur.
– Se, det här ett solkors – samerna kristnades ju först på 1600-talet, och hade sina egna gudar och gudinnor. Det här är vindarnas gud! Och här är kåtan, pekar hon på alla de olika armband hon samlat i en monter på hallväggen.
Skinnen är handgarvade. Det händer att hon gör det själv, annars skaffar hon färdiggarvade ”hemifrån”. Hennes bror är fortfarande renskötande same och tar även hand om Anns del i hjorden.
– Alla som föds i en renskötarfamilj får sitt eget renmärke. Om en kvinna har med sig egna renar in i ett äktenskap ställs de under mannen. Eftersom jag inte har en man som är renskötare står mina renar under min bror, förklarar hon denna patriarkala ordning:
– Det är klart att det är ett patriarkaliskt samhälle på ett vis, men ändå inte. Jag växte upp med mina föräldrar, min farmor och farfar plus farfars bröder. Och det var farmor som bestämde allt…
De vita skinnen är de som visat sig finast när håret tagits bort från skinnet, en procedur på några veckor. En liten ”pannkakssmet” på baksidan bleker och mjukar upp dem ytterligare. Övriga skinn garvas med bark av sälg eller al för att bli ljust bruna, med björkbark för att bli mörkt rödbruna.
– Men det är inget man garvar ofta i; man går ju inte och hugger ner björkar hur som haver, konstaterar Ann.
Att spinna tenntråd är däremot en så tids- och tålamodskrävande procedur att hon visserligen provat men inte fortsatt med den.
– Man kan absolut inte få ut för den kostnaden, säger hon.
Visst säljs hennes slöjd i fina boutiquer i Paris, Japan, Kanada, USA, Australien…
– Om jag själv fick de priserna – då skulle jag kunna leva på mitt slöjdande!
Men det är en agent i Paris, en svenska, som distribuerar Ann Skum Lindströms och andra sameslöjdares konsthantverk ut i världen. Särskilt i Japan är det jättestort, berättar Ann.
Så att hon tvingades lägga ner sin egen butik Hjortronblomman, som hon drev på Norrstrand i Karlstad 1994–2003, har inte minskat hennes produktionstakt.
Nu är det ju inte bara samer som broderar tennarmband. Förr tog Ann Skum Lindström mer illa vid sig av efterapningarna än hon gör i dag.
– Folk får väl hålla på om de vill – men kalla det inte sameslöjd!
– Att brodera som jag gör kräver så otroligt många års erfarenhet.
Jobbigt kan det också vara – men för Ann är det en omistlig länk till ursprunget. Fortfarande kan hon längta sig sjuk efter vidderna, friheten och tystnaden. Däremot inte – förstår man – efter samhället Gällivare, dit familjen flyttade när Ann skulle börja skolan. Hon som bara var van att umgås med den äldre generationen, älskad av alla.
– Det är lättare att vara same här nere än hemma, säger hon.
I skolan var samiskan förbjuden, och visserligen talade lilla Ann även svenska – men västgötska! Barn kan vara elaka; skolåren blev svåra.
Först i gymnasiet fick Ann lära sig läsa samiska. Dock inte tillräckligt för att hon ska kunna läsa böcker på samiska i dag. Pratar samiska gör hon heller inte.
– Men jag brukar titta på Oddasat i tv, bara för att det är härligt att höra melodin i språket!
Språket är det allra viktigaste för att hålla en kultur vid liv, säger Ann Skum Lindström. Som sätter på sig arbetsglasögonen och fortsätter göra det på det sätt hon kan.
Fotnot: Oddasat är SVT:s nyhetsprogram på samiska.
FOTO: PETER BÄCKER
Det är jobbigt och precist, men de här händerna har gjort det förr… Att brodera med tenntråd är Ann Skum Lindströms sätt att hela tiden knyta an till det samiska ursprunget.
Längtan till barndomslandet kan bli svår ibland. Men det är lättare att vara same här nere än bland svenskarna i norr, konstaterar An Skum Lindström, Karlstadsbo sen 22 år.
De tenntrådsbroderade armbanden, eftertraktade runtom i världen, bär urgamla mönster och symboler. Nederst till höger till exempel vindarnas gud, på det bruna nertill i mitten eldhärdar, på det rödsvarta ovanför kåtor. Märket som är infällt uppe i texten är garantin för att det handlar om äkta sameslöjd.
En dansant vårsalong
Kultur
(I dag 09:20)
Musik. Dans. Rörelse.
Asfaltläggare, rock’n’roll och Kjell Lönnå.
Hagfors utlovar den schvungigaste vårsalongen hittills, med tolv utställare och en konsert.
Läs mer...
Selma Lagerlöfs brevväxling i vackraste Värmlandsboken
Kultur
(I dag 09:12)
En bok som egentligen är skånsk har utsetts till Vackraste Värmlandsboken 2009, en utmärkelse som delas ut av Föreningen Värmlandslitteratur. ”Selma, Anna och Elise” heter den, och innehåller helt enkelt en del av den omfattande brevväxlingen mellan Selma Lagerlöf och hennes skånska väninnor Anna Oom och Elise Malmros.
Läs mer...
Hennes humor får plats i väskan
Kultur
(I går 11:59)
Stora händelser i en liten bok är titeln.
Ellinor Henrikssons dagboksanteckningar är innehållet.
– Det är humor som får plats i en liten väska, säger hon.
Läs mer...
Albert Schnelzer kommer ”hem” med sin freak
Kultur
(I går 11:55)
Det var inte i går som tonsättaren Albert Schnelzer, numera Stockholm, hörde Värmlandsoperans Sinfonietta. Men i kväll sitter han i publiken vid orkesterns vårkonsert. Hans egen komposition A freak in Burbank står på programmet.
Läs mer...
Sweeney Todd ska ta hämnd
Kultur
(2010-03-17)
Sweeney Todd har kommit till Arvika för att ta hämnd.
– Det kommer att bli blodigt, hälsar regissören Karl Runqvist inför föreställningar av den klassiska musikalen på Ritz i Arvika.
Läs mer...
På väg mot för tidigt åldrande
Kultur
(2010-03-17)
Men är det inte Björn Eduard som står därborta? Fast lite äldre än man brukar se honom och lite – stelare.
En och annan Karlstadsbo eller besökare lär ha studsat till vid mötet med honom, Ann Sigurdsson, Christer Nerfont eller någon annan rynkig sångare på gator och torg under måndagen.
Gerillamarknadsföring inför sommarens musikteater Evigt ung, förklarar Pernilla Eduard, Värmlandsoperans marknadsansvariga.
Läs mer...
Samuel Hellgren nådde inte prispallen
Kultur
(2010-03-17)
Samuel Hellgren från Skattkärr fick nöja sig med själva nöjet att spela i finalen på tävlingen Öresundssolisten, som avgjordes i Köpenhamn i söndags.
Läs mer...
Aris Fioretos fick Sveriges Radios romanpris
Kultur
(2010-03-16)
En skröna om gästarbetaren Jannis resa från Makedonien till Skåne och om hans eviga hemlängtan vann Sveriges Radios romanpris. Aris Fioretos ”Den siste greken” handlar om 1900-talets stora erfarenhet, migrationen.
Läs mer...
Medryckande familjemusikal
Kultur
(2010-03-15)
ANNIE
• Av Charles Strouse, Thoms Meehan & Martin Charnin
• Med Värmlandsteatern
• I titelrollen Moa Alpsten
• Regi Suzanne Carling
• Koreografi Cecilia Tomasdotter
• Premiär på Scalateatern, Karlstad, i lördags
Läs mer...
Smockor och vintergator
Kultur
(2010-03-13)
”Dekorativ rynkning i rutmönster, vanligen använd som besparing över ett plaggs axelparti.” Så beskrivs smock i Nationalencyklopedin. För Karina Eskilsson är det helt enkelt ett sätt att göra tyg tredimensionellt, och leka med former och ljus.
Läs mer...
Dan Alatalo visar sig i gammal god form
Kultur
(2010-03-13)
Dan Alatalo visar sina träskulpturer på Galleri Vågen i en retrospektiv utställning. Allt från ett litet väggskåp i trä han gjorde som trettonåring till tunna balanserande figurer.
Läs mer...
Makarna Strandberg redo för comeback
Kultur
(2010-03-13)
Sedan Gunilla och Johan Strandberg mötts på Kyrkeruds konstskola i Årjäng i mitten av 1980-talet ställde de ut en hel del på olika värmländska gallerier.
Läs mer...
Ännu mer Dalsland på Galleri Strand
Kultur
(2010-03-13)
Dals Långed är ett bördigt samhälle vad gäller konst och konsthantverk. Det har Grums konstförening upptäckt, och än en gång hämtat en utställare därifrån. Marita Arvidsson heter hon som har vernissage i dag i Galleri Strand i Slottsbron.
Läs mer...
Med inspiration från kinesisk konst
Kultur
(2010-03-12)
Vilken värmländsk konstvän känner inte till Karin Broos och hennes familj? Nja, hennes åtta år yngre lillasyster kanske inte är så bekant – än. Nu ska det rådas bot på det, när Barbro Hemer (bilden) får drygt två veckors utställningstid hos Konstfrämjandet.
Läs mer...
Det vilda har tagit sig in i museet
Kultur
(2010-03-12)
”Ju mer du längtar efter vår, desto mer snö fäller jag på dig”. Så säger Soavli, blötsnöns drottning – enligt Maria Westerberg, hon med det konstnärliga varumärket Vildhjärta.
Maria vågar ändå erkänna att hon längtar efter barmark – för snön döljer ju hennes arbetsmaterial och nu behöver hon mer, efter att ha byggt sin stora utställning i Värmlands Museums Cyrillusrum.
Läs mer...
Jörgen Zetterqvist visar att han tänker vinna över stroken
Kultur
(2010-03-12)
En morgon före jul vaknade Jörgen Zetterqvist med en högerhand som inte dög till någonting. Han hade drabbats av en stroke, och paniken låg på lur.
– Teckna, spela… allt var borta!
Läs mer...
Inget underbarn längre
Kultur
(2010-03-07)
Musikaliskt underbarn har han kallats. Nu har Per Högberg fyllt 13, och kan nog betraktas som stor nog att själv veta vad han vill:
– Jag har allt tänkt mig att resa runt i världen och ge konserter!
Läs mer...
Skorna berättar på biblioteket
Kultur
(2010-03-06)
Lackstövlar från början av 70-talet, en hel kasse med Converse av olika årgångar, skorester funna i en trossbotten från 1857… Årjängs kommuns kultursekreterare Marie Olsson har fått ett rejält gensvar på senaste utställningsidén. I dag är det vernissage i bibliotekets Galleri Passagen.
Läs mer...
Veronica Odéens harar i Silvénska
Kultur
(2010-03-06)
Dalsländska konstnären Veronica Odéen är förjust i harar.
Läs mer...
Kultur & Nöje
Krönikan: Jobb-tv och ångestens olika former
Nöje
Söndagskväll. Helgens sista timmar rinner iväg i ett fasansfullt tempo. Jobbet och vardagen står obarmhärtigt runt knuten och väntar. Ångesten börjar bulta så smått i magtrakten.
Läs mer...
Willy litar på fanklubben
Nöje
En efter en har de fått lämna Let’s dance och nu återstår bara tre. Claudia Galli, Mattias Andréasson och Willy Björkman är redo att kasta sig ut på dansgolvet och tävla om finalplatserna.
– Det känns nervöst, säger Claudia Galli.
Läs mer...
Det är bara att kapitulera
Böcker
I Vännerna löper Lars Jakobson linan ut och drar de i dag fullt logiska konsekvenserna av utvecklingen inom nanoteknologin och av den enorma tillväxt av datorkraft som skett de senaste 25 åren. VF:s recensent är golvad av författarens senaste roman.
Läs mer...
Hennes humor får plats i väskan
Kultur
Stora händelser i en liten bok är titeln.
Ellinor Henrikssons dagboksanteckningar är innehållet.
– Det är humor som får plats i en liten väska, säger hon.
Läs mer...
Stig blev kungligt belönad
Reportage
Under sina år som utrikeskorrespondent i Moskva träffade Stig Fredrikson den sovjetiske regimkritikern Aleksandr Solzjenitsyn i hemlighet. För allmänheten har han under fyra decennier begripliggjort komplicerade utrikespolitiska skeenden. Lagom till sin 65-årsdag belönades han med en kunglig medalj.
Läs mer...
Hetaste tipsen i ny spelblogg på VF.se
Övrig sport
Sugen på att tjäna några extra kronor till hushållskassan?
Häng i så fall med i det senaste bloggtillskottet på VF.se: Niclas Moréns spelblogg.
Läs mer...
Följ SM-slutspelet via Hockey-bloggen
Ishockey
Två år i rad har ni kunnat följa Färjestads öden i SM-slutspelet bäst via VF-sportens Slutspelsblogg.
2010 blir ingen undantag men enda skillnaden är att vi inte startar någon ny blogg utan fortsätter att skriva i Hockeybloggen.
Läs mer...
Greger tackar för sig
Ishockey
Färjestads guldhjälte från 1998, Greger Artursson, har spelat sin sista match i karriären.
– Det känns bra och helt rätt, säger han med glad ton på rösten om beslutet.
Läs mer...
Anna: ”Jag bad till högre krafter”
Nöje
En gastkramande omröstning avgjorde Melodifestivalen. Till slut stod Anna Bergendahl som vinnare med låten This is my life.
– En otrolig känsla, säger hon till TT Spektra.
Läs mer...
Köksvägen till stjärnan
Reportage
Leif Mannerström är en av Sveriges mest väldekorerade kockar. Vägen till framgången och berömmelsen gick köksvägen, som utskälld morots– och potatisskalare.
Läs mer...
25 nya VF-bloggare – på nolltid
Karlstad
25 nya bloggar - på lite drygt ett dygn.
VF:s nya bloggportal kan inte beskrivas som annat än en storsuccé.
– Det känns roligare att finnas på en värmländsk sida, tycker Anna Åkerström som bloggar om mode.
Läs mer...