Lars Lerin välkomnar oss i ny boning
© FOTO: PETER BÄCKER
Östra Ämtervik blir ytterligare en kulturpersonlighet rikare, när Lars Lerin ny flyttar dit från Sunnemo. Men än återstår en del innan det – faktiskt – gamla huset är riktigt klart. Konstnären håller än så länge på att bo in sig…
Kultur
Huset liknar verkligen ingen av de boningar Lars Lerin så fenomenalt kan fånga med sina akvarellfärger. Det är vallgrav och byggplast, varken nostalgi eller mäklarreklamens folkhem.
Men här ska han nu bo, bakom en lada vid vägs ände, med utsikt mot Mellanfryken sen dimman lättat.
Att han på lördag ska stå i centrum för den stockholmska konstvärldens blickar – vernissage på Waldemarsudde – är en helt annan sak.
– Mitt liv är en sak, mitt verk är en annan. Det lever sitt eget liv, säger Lars Lerin.
En glad Lars Lerin, vars liv ”i det lilla formatet” börjar arta sig – igen. Ingen hemlighet att det gått upp och ner.
– Jag har ju inte förstånd på vad som är privat, säger han själv om sin öppenhjärtighet i tal och skrift.
Och om inte annat märks sinnesskiftningarna i hans måleri. Ömsom mörkt och jordfärgat, ömsom med ljusare och mer färgstarka inslag. Men alltid med ett tilltal som väcker känslor hos betraktarna.
Konstpublikens intresse lider alltså inte av några svackor. Tvärtom är det på stadigt uppåtgående – även i den östra delen av Sverige, svårflörtad till för några år sedan. 2004 fick Lars Lerin fylla Konstnärshuset i centrala Stockholm; besökarna tömde det. Vintern 2007 ställde han ut i Edsviks konsthall i Sollentuna, samma sommar hjälpte han Grafikens hus i Mariefred att slå publikrekord.
I höst ska han alltså disponera båda utställningsvåningarna i själva huvudbyggnaden på prins Eugens Waldemarsudde, på stockholmska Djurgården.
– Större än jag tänkt mig, konstaterar han efter en första hängningsvecka, och har fått hämta mer i ateljén i Sunnemo och museet på Laxholmen, Munkfors.
– Ja, mycket är lånat därifrån. De senaste månaderna har jag inte målat så mycket.
Nej, de har gått åt till att övervaka renoveringen av huset han köpt, bakom den där ladan som inte är vilken lada som helst utan Almalada, Alma Löv Museums utställningslokal. De har gått åt till att etablera förhållandet med Manoel Marques, showdansör från Brasilien, som han träffat genom förmedling av en brasilianska i Almas grannskap. Och de har gått åt till att färdigställa ”Mellan husen”, hans senaste, nyutgivna bok där han bildmässigt återvänder till sitt älskade Lofoten.
Kroppsligt har han inte varit där sedan år 2000. Det var då den tolvåriga samlevnaden med norske konstnären Yngve Henriksen tog slut, och den riktigt stora svärtan drabbade Lars Lerin.
– Det har jag bearbetat nu, försonats med. Inget ur det förflutna jagar mig längre, säger han.
– Samtidigt längtar jag tillbaka dit upp, till den fina naturen och de underbara människorna.
Pö om pö har han tagit sig ut i ljuset. Vaknat upp till ett nytt liv, uttrycker han det. Rest mycket, med vänner i olika konstellationer och lite på egen hand. Island, Indien, Iran, Sibirien, det ryska Arktis… Resorna speglas flitigt i den kommande utställningen, precis som på Laxholmen.
Utöver akvarellerna ska han också visa grafik – som han experimenterade mycket med under ett gästår vid Konsthögskolan i Stockholm. Männen på internet, säger han, som också resulterade i boken ”För dig naken”. Jo, där på nätet tillbringade han också en del tid.
– Jag skulle söka kärlek och lycka efter katastrofen. Det tog mig ut på en del konstiga äventyr. Men man kan ju inte helt ångra saker heller, ler han lätt urskuldande.
Det blir hans största utställning någonsin, utanför Laxholmen. Han räknar med att det kan bli ”lite rörigt” vid lördagens vernissage. Till en programkväll den 30 oktober, då han ska samtala med riksmarskalken Ingemar Eliasson och tidigare journalisten Rolf Alsing om sitt konstnärskap, är biljetterna redan slutsålda. Förr skulle det antagligen fyllt honom med panik, blyg som han är mitt i berömmelsen. Nu låter han varken oroad eller mallig.
– Några människor har bestämt att jag ska få ställa ut – och så sitter jag där. Men det är livet i det lilla formatet som betyder något.
Det liv som på senare år levts intill föräldrahemmet i Sunnemo. Där har han fortsatt arbeta och även bott på halvtid, medan nyförvärvet i Östra Ämtervik blåsts ut på rötskadade delar och i slutändan nästan blivit som nytt. Här bodde hans svåger förut, och eftersom Lars själv varit god vän med Marc och Karin Broos i mer än 30 år passade det ju bra att bli granne med dem och en del i ett större kulturliv.
– Nånting i grunden är visst från 1600-talet. Men tyvärr har det inte gått att behålla mycket av det gamla, tvingas han nu konstatera.
Så gott det går har han ändå – med snickarnas hjälp, bevars – lyckats skapa känslan av stort bondkök. På våningen ovanför får han en ljus ateljé, öppen upp till taknocken. Än så länge tom. Inte en Lerinbild i sikte, inte heller på väggarna i de färdiga rummen. Det har han aldrig haft, säger han. Desto hellre hänger han upp naivistisk konst, bygdemåleri, sånt som folk ”gjort med hjärtat”.
– Nej, jag tycker inte det är roligt att se mitt eget.
Att andra gör det råder som sagt ingen tvekan om. När Lerinmålningar dyker upp på kvalitetsauktionerna i Värmland landar priset numera lätt över 100 000 kronor; de har blivit till lyckade investeringar. Det är detta Lars kallar att verken lever sitt eget liv. Men han erkänner på förfrågan att han följer med i rapporteringen, och tycker det är ”lite intressant”.
Han tycker det är roligt att Moderna museet självmant kommit för att köpa en av hans målningar, ”en stor bensinmack på natten”, som också ska visas på Waldemarsudde, där förstås ingenting är till salu mer än hans böcker. Säljer gör han vid en del mindre galleriutställningar, till likaså ständigt stigande priser.
– Pengar är ju ingen lyckobringande sak – fast förstås väldigt bra att ha när de behövs, som för att sätta i stånd det här huset, och för att kunna resa. Annars ägnar jag mig inte åt några extravaganser, säger han.
Nästa resa går till Brasilien, till sambon Manoels hemtrakter och lite till, över jul och nyår. Eller kanske dessförinnan till Mexico, där han ska ställa ut på tre museer i tur och ordning, sen en av museicheferna råkat se utställningen i Edsvik.
– Att ställa ut så där i en annan del av världen kostar nog mer arbete än vad det ger. Men det är klart: det kanske är exotiskt för dem att se en grå HSB-länga…
Mest målar han ändå för hembygden, för Laxholmen och besökarna där. Och för sig själv. Precis som när han skriver, vilket han ofta gör. Formulerar sig och ser vart det leder, som ett broderi, förklarar han, för att få ro.
– Ja, jag gör ju allting för min egen skull, säger Lars Lerin.
Tur för oss andra att han också låter oss se resultatet!
Brasilianaren Manoel Marques är Lars Lerins nye sambo, en viktig del i ”livet i det lilla formatet”.
Liss Eriksson lyfts fram i Bror Hjorts hus
Kultur
(I dag 10:02)
Skulptören Liss Eriksson både föddes och levde visserligen på Stockholms söder.
Läs mer...
Cd-debut för ung Kristinehamnskör
Kultur
(I dag 10:03)
Ungdomskören Oxygen från Kristinehamn under ledning av Ingela Öhman har spelat i en cd med musik ur körens repertoar.
Läs mer...
Litteraturens Johnny Cash?
Kultur
(I går 10:11)
Småtjuven står i centrum i hennes nya roman. Susanna Alakoski hoppas på att bli läst i landets fängelser.
– Kanske blir jag en litteraturens Johnny Cash.
Läs mer...
Med band till det samiska
Kultur
(2010-02-06)
Hon har visserligen en mamma från Västergötland, hennes man är en äkta nollåtta och hon bor i Karlstad sedan 22 år.
– Men jag är same här inne, säger Ann Skum Lindström och tar sig för bröstet.
Idag firas samernas nationaldag – åtminstone på papperet.
Läs mer...
Så annorlunda men ändå lika
Kultur
(2010-02-06)
Dalmasen Anders Ryman hade påbörjat en forskarutbildning i kulturantropologi och var på väg till ett ettårigt fältarbete på Samoa i Polynesien. Vid mellanlandningen i Singapore köpte han sin första professionella fotoutrustning.
– Sen tog det överhanden, berättar han på Värmlands museum i Karlstad, inför vernissagen på sin fotoutställning Livets steg.
Läs mer...
Fotografen vann en egen utställning
Kultur
(2010-02-06)
I fjol sommar vann Lotta Sandberg till sin överraskning Värmlands Museums fototävling ”100 lpm foto”. Nu tar hon ut priset: en egen utställning på museets Loftet, med start i morgon.
Läs mer...
Döttrarna ärvde mammas
Kultur
(2010-02-05)
De båda mammorna drömde på var sitt håll om ett liv i konsten – men fick nöja sig med den som fritidssysselsättning.
I stället har de var sin dotter som förverkligat mödrarnas ambitioner, gått högre konstutbildningar och försöker åtminstone delvis leva på det de skapar med sina händer.
Nu ställer de allihop ut tillsammans, i Sundsbergs gårds konsthall.
Läs mer...
Helga Härenstam mellan verklighet och fantasi
Kultur
(2010-02-05)
Helga Härenstams uppväxt i lilla Segerstadbyn utanför Karlstad har inte gått spårlöst förbi.
Läs mer...
Gamla sagor blir som nya
Kultur
(2010-02-04)
Leif Stinnerbom hade ambitionen att gräva sig ner till de fryksdalska rötterna. Och hamnade i Indien för tvåtusen år sedan.
– Visst är det fantastiskt, säger han – i en paus från finslipningen av Tita Grå.
Läs mer...
Forshaga/Deje teaterförening får nypremiär med premiären
Kultur
(2010-02-04)
Under ett antal år har Forshaga/Deje teaterförening legat i malpåse, för att inte säga nere. Nu har den återuppstått, under påverkan av länsteaterkonsulenten Leif Persson.
Läs mer...
Kulturrådet satsar mer på Västanå Teater
Kultur
(2010-02-04)
Inför 2010 höjde Region Värmland Västanå Teaters anslag med tio procent, till 3 300 000 kronor.
Läs mer...
Svensk stjärnviolinist hyllar vintern i Karlstad
Kultur
(2010-02-04)
Att heta Broman i musiksammanhang väcker lätt frågor. Och jodå, violinisten Malin Broman är släkt med tonsättaren, musikern och dåtida tv–profilen Sten Broman.
Läs mer...
Holländska slog ut Helene Tursten
Kultur
(2010-02-04)
Nej, Helene Tursten i Sunne nådde inte ända fram i den franska tävlingen om bästa översatta kriminalroman 2009.
Läs mer...
Gnovanikansky = fest
Kultur
(2010-02-03)
Professor Ladislav Gnovanikansky och hans wienerkapell var ett uppskattat inslag i Arvikas nöjesliv i mitten av 1930-talet.
Bakom det skämtsamma artistnamnet: Lars Zetterquist, (bilden) musikaliskt underbarn, mästerviolinist, professor och anfader till en stor konstnärssläkt. Född för 150 år sedan och därför tillägnad en halvårslång kulturfest med samlingsnamnet Gnovanikansky.
Läs mer...
Med kärlek till ett barn
Kultur
(2010-02-01)
ESKIL
• Gunilla Linn Persson
• Wahlström & Widstrand
Läs mer...
Vem får räknas som konstnär?
Kultur
(2010-01-30)
Vem anar att konstnärens förutsättningar skiljer sig från mängdens?
– Aspbergermannen kallas porträttet, berättar Richard Sangwill och ger en vink om tanken med utställningen på Rackstadmuseet.
Läs mer...
Inte en chans att missa Frödingjubileet
Kultur
(2010-01-30)
Vet för lite om Fröding? Vänta bara: innan året är slut kommer varenda Karlstadsbo att känna sig tämligen bekant med skalden som föddes på Alsters herrgård för 150 år sedan!
Läs mer...
Fotokonst med frågetecken
Kultur
(2010-01-29)
Vad är det med håret?
Håret som döljer ansiktet, eller som klippts av i tussar eller värre: långa vackra lockar.
Temat dominerar fotokonstnären Denise Grünsteins utställning Figure Out på Kristinehamns Konstmuseum.
Läs mer...
De rutiga golvens älskare har hamnat på rätt plats
Kultur
(2010-01-29)
– Så här mycket har jag aldrig jobbat!
Säger Karolina Nolin och spanar ut över Galleri Kvadraten, Kristinehamns konstförenings lokal på Marieberg med dess badpojkar, hyreshus och utsikter över Stockholm.
Läs mer...
Fokus på Kurdistan
Kultur
(2010-01-29)
För kurder i Värmland blir det ett exklusivt tillfälle att se teater på sitt eget språk, om sina egna erfarenheter. För svenskar en möjlighet att vidga förståelsen för i synnerhet det folkslaget, i allmänhet för hur det är att leva utan frihet och demokrati.
Säkerhetsvakten, Riksteaterns första turné med en föreställning på kurdiska, har Sverigepremiär i Karlstad nästa fredag.
Läs mer...
Värmlands Folkblad
Gör nyhetstestet
Kunskapstest
Margot Wallströms nya toppjobb, Västanå Teaters nya föreställning, damfotbollsdrömmar och FBK:s nya back.Testa din nyhetskoll
Grahn intervjuar Gildenlöw
Glad av att Pain Of Salvation tog sig vidare i schlagerfestivalen bjuder Marcus Grahn på tidigare opublicerade delar av en intervju med Daniel Gildenlöw gjord 2007. Gå in på Nöjesbloggen...
Ångesten växer som en tugga kall gröt
Böcker
Mattias Ronge har skrivit en rolig bok och ett tungt och allvarligt ämne. Jonas Brefält gillar vad han läser.
Läs mer...
Utgångna delar inget problem
Årjäng
Det är inte säkert att delarna till bilen tillverkas längre, eller att de ens finns att få tag på.
– Det går bra ändå, hälsar Rolf Hammarström i Årjäng.
Läs mer...
Eddie Meduza lever än
Nöje
Först radiodokumentär, nu film. Tiden tycks mogen för en revival för nykteristernas och föräldrarnas 80-talsskräck: Eddie Meduza.
Läs mer...
Litteraturens Johnny Cash?
Kultur
Småtjuven står i centrum i hennes nya roman. Susanna Alakoski hoppas på att bli läst i landets fängelser.
– Kanske blir jag en litteraturens Johnny Cash.
Läs mer...
Veckans skivor
Skivor
Hot Chip, Corinne Bailey Rae, Gil Scott-Heron och Babian för några vars nya album kammade hem fyra VF. Läs mer...
”Jag vet vad ensamhet och rotlöshet innebär”
Reportage
Större delen av livet har Mia Brodin varit en rastlös och rotlös sökare. Ständiga flyttar, nya jobb och höga chefspositioner gjorde livet ensamt.
När tanken på att bli präst kom smygande, slogs den genast bort.
– Idén var ju helt befängd – jag, syndiga människa, kunde ju inte bli präst!
Läs mer...
Nytt på bioduken
Mel Gibson imponerar inte. Det gör däremot bröderna Cohens nya film. Och Michael Moore bjuder på stor underhållning. Läs mer...
Sagoland lindat i taggtråd
Lördagskrönikan
Vart är jag på väg, vart är vi på väg?
Reser runt i norra Västafrika, pratar med folk, ser odlingar. Svårt att bromsa torkan.
Läs mer...
Den som inte blev börsmäklare
Grahn
KRÖNIKAN [#231]
I min kropp vilar en hårt arbetande man.
Han finns där, det är sant.
Han är bara lite trött ibland.
Läs mer...