Under lång tid är vi många som upprörts över girigheten och bonusutbetalningarna i banksektorn. Bland annat har finansministern sagt att bonuskulturen måste få ett slut.
Men det behövs mer än ord, det behövs också handling som leder till förändrat beteende i banksektorn. Regeländringar är på gång men de har försvagats sedan banksektorn protesterat
Finansmarknadsministern har tillsatt ett råd som ska se över vad som behöver göras för att förhindra att ytterligare finanskriser uppstår. Det är bara det att i rådet sitter finansmarknadens aktörer. Det är som att sätta bocken till trädgårdsmästare.
Och i dagarna har Finansinspektionens genomgång visat att trots den debatt som varit väntas bonusutbetalningarna vara högre för 2009 än året innan, trots finanskrisen.
Nyheterna om nya rekordbonusar i banksektorn visar att det inte räcker att politiker med ord fördömer bonusar, det behövs också konkreta åtgärder som innebär riktiga förändringar.
Statsminister Fredrik Reinfeldt bör sluta upp bakom Frankrikes president Nicolas Sarkozys och Storbritanniens premiärminister Gordon Browns förslag om internationell skatt på bonusar. Det skulle vara en möjlighet att få till stånd internationella överenskommelser som begränsar girighet.
Det är dags för regeringen att sluta prata och istället lägga konkreta förslag. Bankerna behöver ekonomiska incitament för att ändra sitt beteende, ett sådant kan vara en bonusskatt.
Storbritannien har infört en 50-procentig skatt på bonusar i banksektorn. Det innebär att de banker och institut som betalar ut bonusar över ett visst belopp, får betala en extra skatt på 50-procent på det överskjutande beloppet.
Samtliga svenska banker och hypoteksinstitut, samt utländska banker med filialer eller dotterföretag i landet bör omfattas av bonuskatten, precis som i Storbritannien. En extra skatt gör att bonusar inte längre bör bli lika attraktiva i banksektorn.
Väljer bankerna ändå ett sådant system så påförs en skatt. Det skulle samtidigt innebära att samhället får tillbaka en del av de kostnader man fått bära för finanskrisen. I Storbritannien räknar man med att på den tid man avser ha skatten få in cirka 7-8 miljarder.
Pengarna från denna skatt kan också användas för att nå FN:s mål att halvera fattigdomen till 2015 eller till miljö- och klimatåtgärder. Det är sammansatta problem eftersom det är de fattiga länderna som framförallt drabbas av klimatförändringarna.